Ur Göteborgs-Posten 10/4-2006


Bild: NICLAS ELMRIN

 

 

 

 

Bjuder på en lång och sympatisk kväll

MUSIK: Bröderna Brothers bjuder på axplock av 20 års showande på lördagens jubileumskonsert på Musikens Hus.

Fyra fyrar

Tiden går och det har alltså hunnit gå närmare 20 år sedan jag, för första gången, såg Bröderna Brothers uppträda på ett lastbilsflak på Majornadagen vid Karl Johans Torg.

Men frågorna som sedan dess dykt upp varje gång man sett Bröderna är fortfarande desamma: hur ända in i jag-vet-inte-vad kan det komma sig att Bröderna Brothers aldrig blivit större än vad de är? Att deras fullständigt briljant uppdaterade Povel Ramelska nödrimmande och vardagskomiska låtar inte nynnas av folk från Ystad till Haparanda? Hur Bröderna Brothers förblivit en, i stort, göteborgsk angelägenhet är ett mysterium modell jättestort.

Frågorna blir inte mindre aktuella då Bröderna Brothers denna kväll firar sin 20-årsdag inför en publik bestående, till stor del, av vänner till bandet, närmast sörjande och hardcorefans. Under en lååång och konstant sympatisk afton bjuder bröderna Alf (Robert W Ljung), Ralf (Per Umaerus) och Rolf (Sverker Stenbäcken) tillsammans med Kusin Douglas (Stefan Sandberg) och Morbror Glenn (Micael Krönlein), på ett axplock av 20 års showande. Det hela inleds med mingel och mat samt det fullständigt logiska faktum att bröderna spelar förband till sig själva. Sedan radas klassiker efter klassiker upp, vardagsakrobatik klaras av och den ena oväntade gästartisten efter den andra hjälper till.

Åsa Gustafsson, Berndt Andersson, Gunnar Danielsson, Kent Norberg, Freddie Wadling, Emrik Larsson, Sam Westerberg alla hjälper till att understryka att det här är en speciell kväll. Allra mest jubel får broder Ulph (Anders Öhrn) som denna kväll gästspelar med bröderna för första gången på sex år.

Bröderna Brothers är seriefigurer mjuka och böjliga och frontande Per Umaerus leende tappar inte för en sekund i sinnessjuk 50-talsmanierad lyskraft. De byter instrument med varandra, förvandlas till Family Five, tjafsar avspänt, wailar och gör sitt bästa för att ord som "revy" och "kuplett" inte ska falla i glömska. Hasse å Tage nickar förnöjt, Robban Broberg spyr av avundsjuka och jag går hem småleende i natten och hoppas, i likhet med resten av publiken, på minst 20 år till.

 

FREDRIK VAN DER LEE

Bröderna Brothers

20-årsjubileum
Musikens Hus,lördag

Publik: 200+
Bäst: Mycket, men Robert W Ljungs souliga improviserade (?) soloutflykter är fantastiska.
Sämst: Att vi vare sig får höra den fantastiska covern på Margareta eller pophiten Kärlek i rymden.

Hem Nästa